Varje skolning anpassas till kundens behov och kan bestå av ett eller flera möten. Att kombinera en presentation med en workshop brukar vara ett fungerande koncept. Man kommer lätt igång genom att reservera en eftermiddag om något relevant tema för arbetsgemenskapen eller dess del, och först efter det bestämma vad man eventuellt behöver göra mera. Deltagarna är experter på sitt eget arbete och sin vardag och det kan vara fiffigt att man först sätter igång tankeprocesserna och först därefter tar ställning till vad man behöver göra och veta mera om.
En föreläsning (även med aktiverande element) kan organiseras för en större publik men workshop-arbete fungerar oftast bättre om antalet deltagare inte är alltför stort (max 25 personer). Man kan förstås organisera flera tillställningar med samma innehåll om deltagarantalet är stort. Det finns naturligtvis ingen gräns för hur liten deltagargruppen kan vara.
För att konkretisera och ge idéer på vad en skolning kunde innefatta erbjuds i det följande exempel på tre naturliga helheter och möjliga teman. Det är förstås möjligt att kombinera teman från olika helheter!
Målet med all skolning är att ge deltagarna relevant kunskap och konkreta idéer som kan användas till att förbättra arbetsvardagen och öka välmåendet - genom egna och gemensamma initiativ.
På många arbetsplatser oroar man sig över sina medarbetares välmående - och det med gott skäl. Arbetslivet ändrar sig i rask takt och allt flera hamnar i sitt arbete i situationer där de måste töja på sina gränser och orka ibland mera än vad som är rimligt. Arbetsbördan är ofta stor, de kontinuerliga förändringarna tär, trycket för att lära sig nytt är hårt och diverse osäkerheter i arbetet kräver krafter. De som jobbar med kunnande belastar även sin hjärna. Många navigerar dessutom mellan olika roller och att få dem att passa ihop kan vara svårt. Dessutom har gränsen i vår digitaliserade verklighet mellan det privata och jobbet alltmer suddats ut.
Även om belastningen kan kännas tung, har arbetsplatsen åtskilliga sätt att utveckla sitt välmående och möjliggöra en bättre arbetsvardag. Det kan vara svårt att minska på kraven, men dessa kan ofta förvaltas bättre. De resurser man oftast behöver mest i arbete består av olika slags psykosociala resurser, och genom att satsa på dem möjliggör man en bättre balans mellan kraven och resurserna. I bästa fall kan individerna - trots de höga kraven - engagera sig fullt ut, ge sitt bästa och må bra.
Skolningen eller temadagen kunde bestå av till exempel några av följande teman:
En chefs roll har ändrat sig mycket och tydligast är det i sakkunnigarbete där medarbetarna är till stor del självständiga aktörer. Det är allt viktigare att en chef antar vägvisarens roll men befinner sig ändå tillräckligt nära sina medarbetare för att kunna erbjuda dem stöd och resurser när det behövs. För att vara konkret uppfyller en chef sin roll allra bäst när han eller hon gör det möjligt för arbetstagarna att utföra sitt arbete, uppmuntrar och inspirerar, men utan att bland sig för mycket i själva arbetet. Är det lättare sagt än gjort? Det hjälper om man får en bättre insyn i vad det är fråga om i motivation och dess förutsättningar.
Vad avses då med självstyre och varför är det så viktigt? Det talas mycket om självstyre (itseohjautuvuus) och med det avses att arbetstagarna gör bättre ifrån sig om de får fungera självständigt på ett sätt som de själva anser att är bäst. Det baserar sig på antagandet att en individ har lättare att engagera sig om han eller hon har autonomi över sitt arbete. Delvis är det faktiskt så, men riktigt så enkelt är det inte. Det kunde gagna dem som är i chefsposition att förstå detta rätt. Att få fullt mandat över sitt arbete (”få fria händer”) och det att man känner att man själv bestämmer över sina egna angelägenheter (”gör enligt egen fri vilja”) är olika saker. Det sistnämnda är psykologiskt ytterst viktigt för en människa och det är just där som en chef kan bidra på ett relevant sätt om man vet hur. Det finns ett antal olika tillvägagångssätt. Nu är det ofta även viktigt att ha mandat över sitt arbete men på ett sätt som motsvarar personens kunnande. Om det inte gör det kan situationen vara ogynnsam för alla involverade parter.
I skolningen kan man till exempel ta upp några av följande teman:
Att man får utföra meningsfullt arbete utgör en viktig källa för vårt arbetsvälmående. Det hjälper individen att orka även i besvärliga situationer. Även om arbetsgemenskapen och cheferna kan göra en hel del för att förbättra arbetsupplevelsen har en individ också själv åtskilliga egna medel för att öka arbetsvälmåendet. Man kan forma om sitt arbete så att arbetet känns som mera meningsfullt och motsvarar bättre ens egna behov. Detta kallas job crafting (omformning av arbetet). Man kan till exempel ändra på sättet hur man jobbar eller man kan öka sina sociala kontakter, eller be om feedback oftare eller aktivt söka utvecklingsmöjligheter. Man kan också bearbeta sitt tänkesätt om sin arbetsroll. Enligt forskningsstudier mår de som engagerar sig i job crafting bättre än de som inte gör det.
Job crafting kanske inte hjälper så mycket om ens vardag är kaotisk och om man inte klarar av att hantera mångfalden av arbetsuppgifter på ett effektivt sätt. Allt fler jobbar självständigt och även om det kan vara en viktig källa för välmående kan det vara lika utmanande att leda sig själv som det är att leda andra. Ofta har man mycket jobb samt krävande arbetsuppgifter, bråttom och vardagen känns splittrad. Att kunna effektivt klara av sitt jobb kräver att man är bra på att organisera och planera, förvalta sin tid men också ha självdisciplin att prioritera och uppfölja sina egna planer. Vi är ofta ganska skickliga på att övertyga oss själva om behovet av uppskov till uppgifter som känns jobbiga. Då kan arbete börja hopa sig och somliga projekt blir flyttade framåt upprepade gånger. Allt detta blir ännu mer utmanande på grund av diverse avbrott och förändringar. Ett problem är också den konstanta närvaron av elektroniska medier. Vår känsla av kontroll utsätts för prövning och därmed kan vårt välmående snart befinna sig i farozon. Att ta ett aktivare grepp om arbetsvardagen kan samtidigt förbättra förutsättningarna för välmående och bidra till att man gör ett bättre jobb.
I skolningen kan man till exempel behandla några av följande teman: